Translate

fredag 13 juli 2018

Pyramider

Den här resan som vi gjort nu i fem veckor var för att testa vår nya Van. När vi planerade lite, vart vi vill åka och vad vi vill göra, så valde jag Alperna från väst till öst. och att även vandra lite i  Alperna. Några långa vandringsturer har det inte blivit på grund av värmen som slog ut både Chivas och oss.

Men i boken "Vandra i Dolomiterna" som jag köpt läste jag om "Erdpyramiden" som ligger i norra Italien, inte långt från Bologna/Bolzano. Vem har inte kört förbi Bologna utan att göra ett stopp för att se detta naturfenomen!

Vi hade inga koordinater utan bara två ortsnamn Ritten/Renon och Klobenstein/Collalbo. Någonstans här emellan ligger de. Vi har GPS:en inställd på Ritten och hamnar i ett litet samhälle med många enkelriktade gator. Slutligen hamnade vi vid en genomgång som endast var 2 m hög,  här stämde inte vår info som vi lagt in i GPS:en med verkligheten. Efter många turer fram och tillbaka i stan så bestämde vi oss för att köra tillbaka mot motorvägen A22 /SS12 och se om det fanns någon infart från norra sidan.
En skylt med Klobenstein! Denna gång gick det bättre men vi hamnade i en massa hålnålskurvor. Men vi hade ju rutin från Alperna så det skulle nog gå bra att hitta fram till slut.
Norra infarten från A 22 eller SS12 i nivå med norra infarten är en bra början för att hitta rätt!
På ena sidan av vägen ser vi Dolomiterna och på den andra alla fina vinodlingar som så småningom blir ett gott vin.

Vi fortsätter VIA PRINCIPALE och väl uppe på toppen frågade vi var ligger Pyramiderna. Olika svar varje gång, vilket medförde fram och tillbakakörningar i de små byarna. Varför får vi så olika svar undrade vi!
Väl uppe på höjden i en liten by, på 1 164 m, Lengmoos/Longomoso blev det lunch för att koppla av en stund på Gasthof Amtmann efter att ha fortsatt Weidacher Weg och Peter Mayer Strasse.

Vi hade då parkerat på Plats nr 3 på kartan i Lengmoos, en stor plats även för stora bilar. 
N  46 32 27     E 011 28 00   
                    
Gott om plats fanns det också!
Det finns en närmare parkering men det visste vi inte då.

Vi passerade en vacker näckrosdamm.

Av ett par tyskar fick vi deras karta som de fått när de åkt järnvägen i området. Då inser vi problematiken, det finns tre ställen i området med Pyramider. Undra på att vi blev hänvisade fram o tillbaka. Men nu kunde vi fråga värdshusvärden om närmsta väg till sevärdheten. Gå bara runt husknuten och följ huvudgatan blev svaret. Vi gick och hittade till slut en pyramidskylt, nu var vi verkligen på rätt väg.
och det var detta som var vårt mål. 
Tänk att dessa pyramider har naturen en gång i tiden skapat! Mer än fantastiskt!

Enligt Wikipedia ……."Jordpyramider eller jordpelare kallas de i vissa regioner förekommande, genom bäckars och nedströmmande regnvattens verksamhet i moränlera utskulpterade erosionsrester, som mer eller mindre närma sig pelar- och pyramidformen.
På toppen bär de vanligen ett stenblock, vilket ursprungligen legat inneslutet i moränleran eller på dess yta och som genom sin närvaro skyddat de rakt därunder liggande jordpartierna mot förstöring. Jordpelarna anträffades framförallt vid Bolzano (Trentino-Alto Adige) men även i Afrika och Amerika, till exempel längs Coloradofloden. De kan vara upp till 30 meter höga. "

Det fantastiska med  pyramiderna är att de står kvar så länge de skyddas från erosion av en stor sten som ligger kvar på toppen. När den faller är det snart slut med pyramiden, den blir både tunnare och kortare.  Nya pyramider bildas samtidigt när nya stenar dyker upp och kan bli täckstenar, de blir då kortare.  Vi finner pyramiderna helt otroliga, väl värda ett besök. De är klassade som natur monument av geologist intresse och är numera skyddade.
Här syns det tydligt hur erosionen gröper ur moränleran och jag undrar hur lång tid tar det innan trädet ramlar omkull, det är mycket av rötterna som frilagts. 
 Det är en liten stig som leder fram till dem och till ovanstående pyramider är det även en träramp för rullstolsbundna som leder till en utsiktsplattform. Man kan också ta linbanan upp till Ritten och sedan fortsätta med tåget till Klobenstein, därefter en skyltad promenad på ca 30 min.

Väl nöjda med pyramiderna ville vi inte köra tillbaka från Pyramiderna ner mot Bolzano, utan vi tänkte att vi fortsätter rakt fram genom byarna och tar oss ner till SS12 eller motorvägen A12. Ja detta var således möjligt med vår tokiga GPS.  Vägen blev bara smalare och smalare, typ cykelväg med 15% lutning neråt och inga räcken och rätt som det var åkte vi igenom gårdar. Kändes hemskt! Ner kom vi och hade turen att det inte var så många möten, men de vi mötte undrade nog varför en svenskregistrerad bil körde omkring på deras små byvägar. Nej, kör hellre tillbaka samma väg som ni kom om ni någon gång får för er att besöka  pyramiderna.


Efter vår lilla sidoutflykt fortsätter vi till Brennero där vi med många andra HB ligger över på den gamla tullstationsytan, ingen service mer än en soptunna
 N 46 59 52  E 011 30 02. 

Tjingeling nästa dag rullar vi in i Österike!
We 3










lördag 7 juli 2018

3:e sjön - Garda

Eftersom vi utsatts för en otrolig hetta i Cinque Terre bestämde vi oss för att åka norröver för att förhoppningsvis få lite svalare. Målet blev Garda sjön. Vi tog motorvägen från Deiva Marina och upp mot Verona och körde av vid Affi. Det blev 31 mil som var både tråkiga men snabba men vi slapp köra på dåliga lokalvägar med rondell på rondell igenom byarna. Vi valde östra sidan av sjön, där vi hittade en ACSI som tog emot hundar, La Rocka i Garda.
N 45 33 52  E 10 42 46
Tyvärr var ACSI-platserna slut och även de övriga platserna. De hade dock en plats nere vid vattnet där vi kunde få stå då vår bil inte var så stor. Vi accepterade den och bokade in oss i fem nätter.
Härliga promenader utefter strandpromenaden
Även Chivas fick bada
Han var snabbt i land igen!

Nu började semestern tyckte vi, ingen bilkörning på flera dagar, bara njuta av sol och bad. 
Campingen i sig själv erbjuder allt en familj med barn kan önska sig. Hygienhuset var relativt nytt med modern inredning, något liknande har vi inte sett tidigare.
Bild från hygienhuset!
En mycket välfylld affär som inte hade alltför höga priser!

Poolområdet!
Restaurangen hade mycket god mat och personlig service. Det fanns möjlighet att se alla fotbollsmatcherna på både stora TV apparater eller storbildskärm. 

För övrigt blev det promenader både till Garda och till Bardolino.
En god Aperol!
Ett härligt badliv i en mycket varm sjö!

Efter fem övernattningar kände vi att vi var färdiga med Gardasjön och badlivet. Nu var det dags att dra vidare,  men vi hade ett mål kvar i Italien som vi gärna ville uppleva. Vi packade ihop och drog norrut. 

Tjingeling
we 3



tisdag 3 juli 2018

Italienska Rivieran med Cinque Terre

Vårt nästa mål efter Comosjön var att åka till Cinque Terre som är med på UNESCO:s världsarvslista.

Vi hittade en ACSI camping i samhället Deiva Marina, Valdeiva heter den
N 44 13 31  E 009 33 02
och som låg en bit upp i bergen men hade gratis shuttlebuss ner till tågstationen och stranden.
Tyvärr fanns det inga lediga platser men vi blev erbjudna att stå på parkeringen i två nätter. Helst ville vi stanna i tre för att inte få det så stressigt med att besöka byarna. Det blev dock ett ja tack till erbjudandet trots att vi bodde granne med poolen och dess liv hela dagen. 

Personalen gav oss otroligt bra info om hur vi skulle köpa tågbiljetter, då de i Deiva Marina inte sålde dagspass. All info fick vi på "papper" så vi kunde i lugn o ro fundera på hur vi skulle lägga upp kommande dag. Det enda som var viktigt var att vi bokade shuttlebussens resa ner till stationen.

De här byarna klättrar på bergiga sluttningar och terasser som grävts in i bergets konturer nära kusten. Det är också klassats som nationalpark och omfattar ca 20 km kust och en del av inlandet. 
Den första byn vi besöker blir MONTEROSSO.

Kyrkan i byn liten o enkel



Härlig gatumiljö
Badstranden som var tom trots värmen

Nästa by skulle bli VERNASSA. Men som alla andra följde vi flocken när tåget kom in på stationen och såg inte att det var ett INTERCITI tåg. Resultat, tåget passerade ända ner till La Specia utan att stanna. Jaha, hur mycket tid förlorar vi nu innan ett Regional Tåg kommer så att vi istället kan ta byarna nerifrån och upp på kartan. Då regionaltågen går var tjugonde minut mellan byarna behövde vi inte vänta länge. 

Vi steg av vid RIOMAGGIORE






Vi fortsätter därefter i den 30-gradiga värmen till MANAROLA. 
Som sagt strul har vi haft med nätet så nu när jag skriver detta märker jag att bilder har försvunnit och att jag bl a saknar stationsbilden på Manarola. Risken är därför stor att vissa bilder hamnar under fel by. 

Men en sak är säker och det är att "Via Dell´ Amore", (kärleksstigen) anlades på 1920-talet och går mellan Manarola och Riomaggiore. Vi gick endast en del av den för att få se dess skönhet då den är uthuggen i klipporna.  
                       
Denna bild lånade jag från nätet för att veta att min nästa bild är från Manarola. Här mellan klipporna var det dykningar på gång inne i hamnen.
Visst hade jag kunnat låna flera bilder från nätet men jag tycker de är så "Photoshoppade" att de inte passar in i verkligheten. Därför får mina molniga bilder visa, hur det kan se ut en dag när solen inte står som max på himlen, men det ändå är jättevarmt. 

Nästa by är CORNIGLIA
Men när det är dags att kliva av tåget i Corniglia var både Chivas och vi helt slut i värmen. Nu var det 34 gr trots att byarna ligger vid havet fläktade det inte tillräckligt. Där finns en buss som tar en upp till byn som ligger på toppen av berget, men kön var så lång att vi sa nej, vi hoppar den. Eftersom Chivas är så positiv och mysig kunde vi inte låta honom stå och vänta på bussen på den varma asfalten. Även våra knän satte stopp för en promenad upp till byn.  Trots att vi svalkade Chivas vid en vattenpost var han helt slut. Resultat, vi hoppade denna by!

Några minuters vila och vi är framme vid VERNAZZA
Vi bestämde att Bengt o Chivas sitter i skuggan på stationen och jag går ner o kollar. Därefter skulle vi avlösa varandra. 
Torget nere vid hamnen
Längst ut på piren fick mina skor en rejäl dusch. 

Ett populärt titthål ut mot Medelhavet 
Små smala gränder med turistprylar!


Att åka tåg mellan Deiva Marina och La Specia utan avhopp tar bara 45 min, så byarna öligger tätt. De är även förbundna med varandra via kuststigar, vilka är perfekta för vandring och för ridning. Men det är mycket upp och ner på smala stigar med stenar så det var inget för oss att välja det alternativet. Då hade nog inte en dag räckt till för oss. 

Byarna är i princip bilfria och det enda färdmedel vi såg var de små flakmopederna. 
Bil är således det sämsta färdmedlet att ta sig till byarna, då dessa ligger i smala dalar eller på toppen av klippor, dessutom är det mycket stor brist på parkeringar. 

Egentligen är det bästa färdmedlet att komma med båt. Då får man rätt perspektiv på dem och ser deras skönhet och unika läge. Tänk bara på hur dess invånare har fått anpassa sig till de smala gatorna, höjden på klipporna med slingriga stigar och sedan inte minst lyckats anlägga sina oliv- och vinodlingar på sluttningarna runt byarna. 

Nu när jag tog kort så ser ni jämfört med bilder från nätet, (kolla gärna bilder på nätet) att jag aldrig skulle få det perspektivet som visas där,  när jag vandrar mellan de trånga gatorna. Men byarna är värda ett besök om ni har vägarna förbi. Men många kanske tycker det är rena rama turistfällan!

Tjingeling
We 3








söndag 1 juli 2018

Lago di Como

För att verkligen göra "sjöarna i Italien" måste vi även ta en tur runt Comosjön också. Det sägs ju att den är skönheten bland sjöarna. Det är lätt att förstå när vi närmar oss och vi ser dess turkosa vatten med några snöklädda toppar i bakgrunden.
 Sjön är i form som ett upp- och nervänt Y och är en gammal sidenstad. Än i dag väljer Milanos modehus sidenet från Como som vävts av hantverkarna där.
Vi väljer att köra den vänstra sidan först och vi är spända på att få se dess vackra hus och trädgårdar.

Vi börjar vår rundtur och konstaterar precis som vid Lago di Maggiore så saknas det P- platser för husbilar.  Något annat som är mycket slående är att vägens högra sida oftast är kantat med ett högt stängsel som är skymmande vid fotografering.
Men här kommer ändå några bilder som jag tagit från bilens insida. 
Bergen stupar brant ner mot sjön
Torg i ett litet samhälle
Stoppljuset gav mig chansen att ta ett kort till
Grönt och frodigt är det!

Det tar tid att köra upp till sjöns norra del, så det är dags att hitta en stellplats eller camping. Det blir en stellplats i Colico. 

N 46 08 21  E  009 22 22
som ligger vid surfklubbens klubbstuga. Här finns både toa-o gråvattentömning. dusch o toa, om än i begränsad omfattning samt vattenpåfyllning. 

Lite soldis, som känns underbart då det har varit 34 gr under dagen

Några bilder från stellplatsen
En fantastiskt blå hortensia som häck!

Efter en övernattning där bestämmer vi oss för att ta motorvägen ner mot Cinque Terre eftersom vi inte ser så mycket från lokalkörbanan av de fina husen och dess trädgårdar som vi förväntat oss. Mycket tråkigt och besvikna far vi vidare. Vi diskuterar att bästa sättet att få se de vackra sevärdheterna är att ta en bussresa eller flyg till Milano och hyra en liten personbil för att köra runt sjön. 

Eftersom vi gjort en båttur på Maggiore sjön kände vi inte för att göra ytterligare en på Comosjön. Sedan hade vi ju det här med P-platser, inte lätt att få plats 

Tjingeling
We 3