Translate

fredag 29 juni 2018

Lago di Maggiore

Glada i hågen lämnar vi camping Conca dÓra för att upptäcka Lago di Maggiore med båt. Vi kör ner mot olika påstignings orter men ser bara runda vita skyltar med en rund röd ring och i mitten en husbil. Detta är husbilslivet runt sjön, att leta P-plats. 

Nu förstår vi att det bästa är att ta in på en camping och åka buss till  de olika orterna som har båtturer. Men sent omsider har vi kört efter sjöns vänstra sida och hamnar i Arona. Vilken tur, för vi ser husbilar på en grusplan och kör dit och pratar med en italienska som kan lite engelska och upplyser oss om att polisen säger ingenting om man står här några övernattningar.

N 45 45 17  E 008 33 49 ARONA

Här står vi så bra att jag även får den klassiska bilden på fötterna. 

Där finns ingen service förutom en soptunna. Men platsen ligger alldeles vid vattnet och vid sidan om planen finns en kommunal badplats som öppnar runt kl 9.00. Här erbjuds både toa o dusch om
än i lite dålig kondition, vilket vi tycker är vanligt på badplatser. Trevliga solstolar och bord samt restaurang finns att tillgå,.

Plötsligt kör det in en svenskregistrerad Malibu från Uppsala, det blir mycket Malibu snack vid fikat. 
Platsen ligger alldeles bredvid rederiet dit vi går för att köpa en dagsbiljett. Vår intension var att besöka de tre små öarna, Isola Bella, Isola Madre och Isola dei Pescatori utanför Stresa. Chivas får följa med på båten, inga problem, men han får endast gå i land på Isola dei Pescatori, den gamla fiskebyn. De andra två är i privat ägo och har tydligen lösa djur promenerande runt i parkerna som är öppna för allmänheten. 
Vi köper  biljett till fiskebyn á 11,50 € per person och får en härlig båttur runt södra delen av sjön. Vi får dock inte kliva av förrän vi kommer till Isola Superiore (Pescatori).

Under båtfärden får vi se många fina hus som ligger nere vid strandkanten och andra miljöer. 

Vi närmar oss Isola Bella med sitt palats och fantastiska trädgård. Men vi får nöja oss med att se det från sjösidaan. 

Nästa stop är Isola Pescatori 
och vi är sugna på något att äta. Eftersom det är lunchtimme är det dags för lite mat (men även Bengts födelsedag) så vi går  till restaurang Verbanos där vi slår oss ner på deras terrass och äter en god lunch 
                                       
Restaurangen ligger i Hotell Verbanos och hotellet  har en mycket trevlig miljö. 
Vi har sedan efter lunchen en timme på oss att vandra runt på den lilla ön. 
Båtresan som verkligen var njutbar gav oss många fina miljöer att se på
En resa som vi inte vill ha ogjord, likaså Chivas tyckte det var roligt att få blöta ner tassarna vid hamnen där fiskebåtarna låg. 

Tjingeling
We 3 

torsdag 28 juni 2018

Nu väntar Italien

Efter att vi lämnat Furkapasset kör vi väg 19 mot Brig och möts av en vacker natur
 och där hittar vi en ACSI campingvid namn Geschina

N 46 18 34 E 007 59 36

Det är en liten familjecamping som ligger vid ett vattenfall och den har  många säsongare. Själva byn Brig är mycket trevlig att vandra runt i,  gamla hus, många restauranger och även ett gammalt fint slott. 

Men vi ska bara stanna en natt för nu är det dags att fara in i Italien. Vi får en bit motorväg i Schweiz som när vi kommer in i Italien heter S33 och är ett nytt pass "Simplonpasset" men detta pass är inte alls så tufft att köra som Furkapasset. 
Motorvägen i Italien är mycket dålig, faktiskt värre än hemma, men okej då just här kostar den inget. 

Här finns ett berg där det ges möjlighet att klättra.

Vi är snart nere vid Lago di Maggiore där vi kommer att slå läger på en ACSI camping  vid namn Camping Village Conca dÒra. Där blir det stop i tre nätter för att koppla av från allt körande som vi haft. 
N 45 56 11  E 008 29 11

Här inviger jag min Omniaung, det blir fiskgratäng dock utan räkor. 
Vi badar och det är mer än 20 gr i vattnet samt promenerar i omgivningen. 
Efter tre övernattningar känner vi att det är dags att  göra en tur på Maggioresjön

Tjingeling 
We 3




fredag 22 juni 2018

Rhone Gletscher

Vilken väg var frågan. Antingen köra tillbaka på Furkapasset ner mot Andermatt, men då hade vi inte åkt hela passet utan bara upp till toppen o tillbaka. Nej vi ska fortsätta passet ner eftersom vi inte fick se alla hårnålskurvor på grund av dimman. Sagt o gjort, vi  packar ihop och hinner inte köra  många meter förrän nästa intressanta sevärd når oss. För ett stopp i Belvedere måste vi göra för att se glaciären.

Nyfikna på att vandra ut på den och även gå inne i den eftersom man har grävt ut en 100 m lång gång i glaciären. 
Glaciärsjön
På väg ner till glaciären
Här har Bengt kommit in
Rena rama blåisen

Längst in fanns det möjlighet att koppla av vid små bord!


Här ser man hur glaciären har smällt från 1602, 1856 och 1945. Mellan 1850 till 2000 tappade glaciären 20,2% av sin yta. Men den är fortfarande 8 km lång och täcker en yta av 17 km men smälter med ca 1-1,5 m per år.

Detta besök gav oss en enorm varning om vad som kan komma i framtiden, ska våra barnbarn o nästa generation få kunna njuta av denna typ av naturfenomen, ja det är frågan.

Vi far nedför hårnålskurvorna och njuter av både väder och utsikten. Nästa anhalt blir det lilla samhället Brig innan vi far in i Italien.

Tjingeling nu far vi vidare nerför Furkapasset
We 3 






onsdag 20 juni 2018

Furkapasset och dess streetride

Som sagt vi sov lugnt, det var bara -1 gr på natten och 20 gr i bilen. Då kom Bengt på att soppan började kanske ta slut så han stängde av dieselvärmaren och när jag vaknade vid fem var det bara 13 gr i bilen. Men den temperaturen har jag varit med om tidigare så jag sa till honom dags att gå upp och sätta på värmen. Nja, blev svaret, dieseln står på rött så vi ska nog ta det lugnt med värmen tills vi hittar en tapp där vi kan tanka.
Jaha, okey då,  för solen är på uppgång idag. 
Efter frukosten var det så grant på toppen att vi ville ta det lugnt och få njuta av den fina utsikten. 
Vilken skillnad på vädret jämfört med när vi parkerade i går kväll
Beroende på vilket håll jag vänder blicken får jag se en härlig dag.
Nog är det mycket snö kvar!
Där snön försvunnit i dikeskanten har Tussilagon kommit fram!

Vi har bestämt oss efter att kollat med ett par Holländare, det är sant Tour de Suisse kommer att dra förbi här runt 12.00 tiden. Vi stannar, har blivit lite sugna på cyklingen och dess aktiviteter.
Vart man än vänder sig ser vi bara fantastiska vyer.
Här sitter vi o fikar och väntar på cyklisterna
och tittar på alpblommorna.
Här kommer förcaravanen som delar ut reklamartiklar

Kepsar, hattar, dricka, bollar mm  delades ut! Ingen dålig skörd!
Nu är de på ingående 
Så den stora truppen bestående av fransmän, holländare, tyskar, schweizare, italienare m fl.
Här kommer cykel SOS 112

Detta var ytterligare en dag av överraskning, tänk att få se en så stor cykeltävling. Nog har vi haft tur på resan som fått vara med om så flitiga o tuffa cyklister. Men nu när tävlingen är över så är det bara att vänta på att passet öppnas igen för vi drar vidare. men åt vilket håll får vi se. 

Tjingeling men vilket håll det blev kommer i nästa inlägg
We 3







söndag 17 juni 2018

James Bond rallyt blev svårare för oss

Efter att ha legat tre nätter på camping Thusis var det dags att dra vidare. Vi kör ut på A13 och tillbaka upp till Reichenau och fortsätter vidare på väg 19 som går mot Andermatt. Regnet hänger i luften och ibland kör vi igenom molnen som går väldigt lågt.
Siktet är inställt på Andermatt där vi tänkt köra rutten Sustenpasset-Grimselpasset och slutligen Furkapasset. 

Men när vi kommer till byn Wassen, där vi ska svänga in på väg 11 ser vi att Sustenpasset ännu inte är öppet. 
Bara att köra tillbaka ner till Andermatt och välja väg 19 mot Furkapasset. Vi letar efter campingar eller stellplatser, men det visar sig att den enda ACSI-campingen som finns i närheten är fullbokad. Tur att vi också har Campercontact så vi letar upp en stellplats och var finns den, jo på Furkavägen. Bra tänker vi och börjar köra, det är inte så långt så vi tycker att det går säkert fort att komma fram dit och få lite ro. 
Men molnen tätnar och det blir mer och mer tjocka och nu har vi kommit upp på den slingriga vägen upp till toppen., så det går inte så fort, men vackert är det. Det gäller att ta det försiktigt för mötande bilister syns knappt trots att de har lyset på. 
Så här ser det ut på GPSen när vi kretsar fram mellan kurvorna. Hårnålskurvorna i Furkapasset är 16 st och längden är 22,5 km med en stigning på 1 063 m. Vi som trodde att vi skulle kunna köra som James! 

Men ett litet stopp blev det i alla fall för vi fick se att James Bond varit här 

Ja det lilla vi kan se, för nu är sikten i princip noll eller som vi säger, det är rena mjölket,
är några gamla restauranger som inte längre är vid liv.  Men nu har vi inte många meter kvar tills vi når vår stellplats på toppen och där står redan 5 HB, självklart tycker de som vi att det är förrädiskt att köra med noll meter i sikt.
Passet ligger 2 436 m över havet. Men där vi parkerade visade GPS att det var 2 441 m över havet.

Vilka nyheter vi fick av en engelsman. "I morgon är passet avstängt för Tour de Suisse kommer att passera Furkapasset". Nej, inte mer cyklister för oss. Men vad är att göra, självinsikten säger stanna kvar och sov i lugn o ro. Nu vaknar samvetet och jag känner att jag skulle gjort som Bengt sa, gått in på turistbyrån i Andermatt, då hade vi fått info och sökt efter någon annat. 
Javisst, kommer vi att sova gott denna natt för ingen kommer att se oss i dimman!

Tjingeling i dimman
We 3