Busstur i Porto

Det var Ludvig I:s bro som vi vandrade över för att komma till gamla stan och där vi såg killen som hoppade eller dök ner i Dourosfloden  (föregående inlägg). Den bron måste alla turister ta om de bor på stellplatsen och vill gå över till gamla stan, en promenad på ca 20-25 minuter.
 När jag går över bron får jag en känsla av att liknande byggnadsverk har vi sett förut. Visst känner jag igen de nitade balkarna som bron är uppbyggd av. Liknande monument finns på flera platser i Europa och det är medarbetare till Eifel som ligger bakom dessa byggnationer.

På Hop On Hop Off busarna fick vi ha  med hunden så det var ingen tvekan om att vi skulle välja en så kallad röd buss. Visserligen fick vi punga ut med 30 € för vår dryga timmes resa, men en  city sightseeing är väl värd de pengarna när stan ligger på den ena kullen efter den andra. Bussarna kör två linjer, en blå resp en röd, varav den röda linjen även går utefter hamnen och floden Douros mynning och det var den som vi valde..

Vi slår oss till ro på det övre planet som är utan tak. Det behöver vi inte för solen lyser och det är varmt. Det ska bli spännande att åka runt i Porto, som är Portugals andra stad till storleken med ca . 1,4 milj invånare, inkluderat storstadsområdet. Det är även Porto som en gång i tiden gett landet dess namn. 

Bussen startar nere vid Av. dos Alfandega där även en biljettstation finns. Det kryllar av folk som vill med och vi hade tur som fick plats däruppe för jag inbillar mig att vi har bästa utsikten därifrån. 

St Nicolau kyrkan

Porto har många fina kyrkor med bland annat azulejos (målade kakelplattor) på väggarna, både inomhus och utomhus.

Nossa da Senhora Vitoria, en mycket vacker byggnad med sina kakelplattor

Vad kyrkorna heter har jag försökt att lokalisera på vår karta men det kanske inte stämmer alltid. Alla bilderna är dock  tagna i det historiska centrat Ribeira, där bussen körde den största delen av sin runda. Mitt foto på Portos catedral fick alldeles för mycket sol så tyvärr fick jag inte med någon bild på denna vackra catedral.

När vi åker upp mot Rådhuset

får vi se vackra bostadshus utefter den stora avenyn 

med massor av tinnar o torn, figurer och balkonger som är otroligt utsirade. Det är en speciell arkitektur på gamla stenhus utomlands tycker jag. Porto erbjuder även  många charmiga miljöer emellan gränderna

såsom flera restauranger som är mycket välbesökta

Väl tillbaka till utgångsläget ser vi en gammaldags spårvagn, ungefär i samma stil som i Lissabon eller Göteborgs gamla spårvagnar på 50-talet. Kul att de är i trafik  med sina elektrifierade takledningar och de ger ett turistiskt intryck där de klänger sig fast emellan de trånga gatorna

Högst upp på en av kullarna ligger det gamla Biskopspalatset och nere vid strandkanten finner vi alla mysiga restauranger  med utsökt mat. Här var det både ljuv musik och många glada skatt emellan borden. Vi hade ju redan ätit innan vi satte oss på bussen så dessa miljöer fick vi bara runda. 

Men Porto innehåller också förutom alla fina offentliga byggnader hus som ser slitna ut och behöver restaureras.

Tvättstrecken finns överallt bland bostadshusen! 

I vissa gränder ser det ut som rena förfallet. 

Slutligen kör bussen ut mot Douros mynning och vi passerar Castelo da Foz 

ett gammalt fort från romartiden och som påminner om att kusten var ständigt hotad av spanjorer och sjörövare.

Efter ytterligare en bit ser vi vår stellplats på andra sidan floden

som nu ligger i skugga

När vi kliver av bussen känner jag att min behållning av resan blev inte så där jättebra som jag tänkt mig. Gränderna eller gatorna var trånga så det var svårt att ta några bra foton på byggnaderna, jag kom helt enkelt för nära. Bussen kryssade fram o tillbaka så till slut tappade jag orienteringen och visste inte vilka byggnader vi passerade.  Besöker vi Porto någon mer gång får det nog bli en promenad i gamla stan för att verkligen se alla vackra byggnader och för att kunna njuta av stan på ett annat sätt, Porto är faktiskt ett Världsarv på UNESCO:s lista. Jag känner att vad som gjort att Porto hamnat på UNESCo:s lista inte riktigt kom fram under bussturen. Det ska finnas fem historiska vandringar som jag tror skulle passa mig bättre. Jag antar att då fick man även se gamla butiker, marknadsstånd m m som ger en mer livlig bild av Porto än vad vi fick uppleva. Om vi hade lagt mer tid i Porto skulle det även vara intressant att besöka ett vinhus med vinprovning.

Men innan vi går hemåt kollar vi in linbanan som går upp till en av höjderna på " stellplatssidan", det vill säga ej gamla stan sidan. Jag undrar om det blir något liknande som eventuellt ska byggas på Hisingssidan och som luftledes ska förbinda Hisingen med Göteborgs centrum. 

Nu har vi en halvtimmas promenad framför oss innan vi är tillbaka på stellplatsen och det skall bli skönt att få koppla av lite grand efter de intryck vi fått.

Tjingeling
 we 3

Porto blir första anhalten

Efter lite krångel med betalväg rep Easy Toll vägarna kom vi till Porto. Det är så härligt att diskutera med alla svenskar om motorvägarnas betalsystem i Portugal. Nästan alla som vi hitintills har träffat förväntar sig en faktura om ca två år avseende obetalda motorvägsavgifter.  Undrar varför de inte kan ha ett enhetligt betalsystem för alla motorvägar!!! Det finns en app portugaltolls.com,  men den ger mig  inte alla svar. Anette med Kors och Tvärs har hittat en karta med de fyra betalstationerna där du kan köpa TollCard. Kolla gärna in den om du är på väg till Portugal.

I alla fall stannade vi till på stellplatsen N 48 08 36  W 08 37 56, Porto Porto och som är gratis, men i gengäld finns där ingen service. Den ligger nere vid hamnen och det tar ca 20 min att gå till bron som leder oss över floden. På andra sidan av floden ser vi hur Porto klättrar upp för kullarna.

 Men innan vi når bron passerar vi Porto Wine Cellars med sina båtar liggande i vattnet och även ett varv som bygger de fina träbåtarna.

 Båtar med vinfat från olika vinhus

När vi går nere i hamnen ser jag en bild som jag känner igen från min barndom. Ni vet gubben med slängkappan som var en symbol på en flaska portvin som föräldrarna köpte vid festliga tillfällen. 

Här nere i hamnen låg det många restauranger så det var bara att välja mellan alla olika rätter. 

Bengt valde ett grillspett och jag valde inbakad fisk

Jag tycker det finns inget godare än superfärsk fisk!

Efter denna goa lunchen var det dags att gå över bron. Där var en otrolig folkmängd så vi undrade vad kommer att hända. 

Våghalsiga killar får jag nog säga! Inte trodde vi att de skulle våga hoppa. Jo då, han dök i och kom upp igen, hisklans tur må jag säga, för inte ville vi vara med om en olycka.

När vi kom över bron bestämde vi oss för att ta en Hopp On Hopp Off buss för att få se de viktigaste sevärdheterna i Porto. Stan är som sagt mycket upp och ner i smala gränder så både för oss men även för Chivas skulle det bli mycket tungt att strosa omkring. 

Jag tror att jag stoppar här för nätet börjar svikta igen. Det är inte lätt med varken stellplatsens nät eller mobilnätet när stora bilar ställer sig jämte en. 

Tjingeling, hoppas jag kan fortsätta o berätta mer om Porto i morgon

We 3

Äntligen kör vi in i Portugal

Efter en natt med många personbilar som kört rally på stellplatsen i Ribadero, så bestämmer vi oss för att snabbt dra vidare till nästa anhalt - Portugal. Vi kör genom ett vackert och varierande landskap

och ser framemot att äntligen nå nya annorlunda mål.

När vi kommer upp på lite höglänta områden kommer dimman och regnet. Sikten är verkligen begränsad och Bengt upplever det mycket positivt att i vägbanan finns det belysning som begränsar möjligheterna att köra av vägen. Vägbelysningen blir som en ny vägmarkering! Men efter några mil har regnet upphört och det är sommar igen. Härligt ropar jag, livet känns genast mycket bättre och framförallt det underlättar körandet för oss

Vi har GPS:en inställd på Pontevedra, en stellplats nere vid floden för vi inser, att vi kommer inte att nå Portugal i kväll heller. Bättre att göra ett stopp och fortsätta till gränsen nästa dag. Vi är bara två husbilar som övernattar där, en Kabe från Schweiz och vi. Tur att vi inte gick fram till dem och började prata svenska, för det hade varit ganska naturligt att tro att en Kabe den måste ju komma från Sverige.

N 42 25 25  W 08 39 18

Stellplatsen är på en grusplan och som ni ser så är det stora gropar i  marken, med andra ord den är undermåligt skött. Men vi orkar inte leta efter en bättre. Båda njuter dock av det vackra inloppet och solnedgången.. Trots det eländiga underlaget får vi en lugn natt, eller kanske därför.

På morgonen kör vi de milen som vi har kvar för att komma till gränsen, ca 5 mil. Sedan blir det att fortsätta ner till Porto där vi möts av en vacker kust och som får bli vårt första stopp i Portugal.

Vilket inlopp, äntligen Portugal!

Tjingeling

We 3

Kan det bli Portugal nu eller?

På morgonen rafsar vi ihop våra tillbehör för vi vet att vi har en del som vi vill göra och se samt försöka komma in i Portugal under dagen. Men det var svårt att lämna kattungarna som var så söta och gärna var vid vår bil för att få ta del av Chivas matskål.

Vi kör tillbaka på väg N 625 mot Covadonga för vi är intresserade av kyrkan där i byn. Inte visste vi att det var två kyrkor som rönte stort intresse, förrän vi väl var framme. Den ena är Basilika de Santa Maria som ligger högt upp på en kulle och ser otroligt mäktig ut.

 Köra förbi den,  nej det gick ju inte, så vi hittade en P-plats till slut och fick gå en lång bit för att kunna ta några bilder och ev gå in i kyrkan. 

Den är gjord av rosa kalksten och passar bra in i den grönskande omgivningen

Det var gudstjänst så det blev bara en bild tagen från entren.

Egentligen var det kapellet som ligger i en grotta ett tiotal meter upp i berget som intresserade oss. Precis intill det rinner det ett vattenfall som kommer från en liten källa i naturreservatet Picos de Europa. 

Den heliga grottan 

Väl nöjda med utflykten far vi vidare till Cangas de Onis som är en söt liten stad och är inkörsporten till Picos de Europa. Vi ville  bara kolla in den gamla romerska bron eftersom vi ändå var i närheten 

Puente Romano 

Det går att promenera över bron och då får vi en underbar utsikt mot Picos de Europa i bakgrunden. Bron har ett kors hängande i mitten och floden Sella som rinner under är grund vid vårt besök.

Restaurangen på andra sidan bron serverade en god lunch med cappuchino som avslutning. Vi var helt nöjda med att vi gjorde avstickaren till de två små byarna. 

Vi kör tillbaka till A8 och följer kusten mot gränsen till Portugal. Men vi kommer bara till Ribadero där vi testar stellplatsen nere i hamnen, men inte en kotte står där. Vi fortsätter därför upp mot bostadsområdena och väljer 

Parking de Ribadeo

N 43 32 08  W 007 02 43  (Campercontact)

Vi var flera husbilar men tyvärr var det inte en lugn plats att sova över på. 

Under dagen tankade vi på Repsol utefter A8 och där fanns en tvättautomat, 

N 43 33 39 W 006 17 00

Tjingeling

Inte blev det Portugal i dag heller!

We 3

Cangas de Narces eller Cangas de Onis

Ja det var denna förväxling som gjorde att vi fick göra ca 20 mils omväg. Det var till Cangas de Onis vi skulle och fel körningen upptäckte vi när vi var nästan framme i Narces. Men vad gör vi inte för att slutligen komma rätt. Självklart vänder vi om och klockan blir lite sen eftermiddag. Varför inte försöka hitta en camping o vila i 2 dygn. Inte långt från Cangas de Onis hittar vi en ACSI som har öppet året runt och den kostar 17 €/dygn

N 43 20 05  W 004 56 47

Picos de Europa med reception och restaurang

Hygienhuset var rent o prydligt, bra bås så att kläderna inte blev våta för mig

Här finns också en pool men den var stängd för säsongen.

Eftersom vi legat ute på stellplatser i flera dagar var det dags att se till att tvätten blev fixad. Här var det inga köer till tvättmaskinerna så det kändes fantastiskt att kunna gå ner med tvättpåsen och bara stoppa in allt i maskinen. Dessutom var vädret på toppenhumör, lakan o handdukar var torra på som man säger nolltid. 

Men på denna camping fanns en sak som vi aldrig kommer att glömma. Det var inte så mycket folk där så vi fick köra in o ta vilken plats vi ville. Vi tog bara en och var nöjda.Vad vi inte visste då var att vi fick några inneboende hos oss. Det var Chivas som upptäckte dem först när han blev utsläppt. 

Fem otroligt söta små kattungar bodde i en buske som stod på vår tomt.. Först var de lite skygga för oss men det tog inte mer än en dag så vågade de sig fram till bilen och testade Chivas vattenskål. Chivas var ju lite reserverad men till slut ville han leka med allihop. Här fick vi dock sätta stopp. 

När tvätten var avklarad gick vi till restaurangen, typiskt så var den stängd. Aldrig lär vi oss att vår lunchklocka pinglar alltid för sent. Om tre timmar skulle de öppna igen sa receptionisten, men inga problem min uncle är här o det är han som lagar maten. Vad vill ni ha? Någon engelsk matsedel finns inte så det var bara till att gissa. Kyckling vet ju de flesta vad det heter så vi beställde det. In kommer världens godaste kyckling

så där fräckt uppspräckt, så att det nästan ser oaptitligt ut. Men oj vad god den var. Vi åt upp halva eftersom den var så stor, o den andra halvan fick bli en doggybag, 

Vad det var vi skulle se o göra i Cangas de Onis berättar jag om i nästa inlägg

Tjingeling

We 3

Fler byar - dax för Cudillero

Vi kan inte lämna Spanien förrän vi  sett fler byar, trots att nu väntar egentligen Portugal på oss om hörnet. Men den mysigaste byn vill jag inte hoppa över. Vi kör fortfarande på A8 som är gratis och det rullar på bra. Avfart 431 föreslår vår GPS och vi följer därefter CU 3 till byn. Det lutar nerråt rätt bra men till slut hamnar vi nere vid fiskhamnen och där står många husbilar parkerade Eftersom vi inte övernattade där tog jag inga koordinater. Jag vet inte heller om man får stå i fiskhamnen över natten.

Vi möts av blå himmel och ett stilla hav som ser härligt inbjudande ut. Tittar vi in mot bergväggen 

ser vi att de håller på att rensa berget, som stupar brant ner mot gatan från lösa partiklar som sten o grus m m En livsfarlig arbetsplats känner jag, men de är väl vana bergsklättrare som sysslar med sånt.

När vi närmar oss byn ser vi att den klättar (ca 27 m) upp utefter bergväggarna. Den ligger också som i en halvcirkel  ut mot havet och vi slås av de häpnadsväckande ljusa färgtonerna som husen är målade i. Sägnen säger att det var Vikingar som hittade hit.

Havet går ända in till centrum kan man säga

Här syns det tydligt att husen klättrar upp utefter bergväggen, och en av kyrkorna är i marsipangrönt. Syns kanske lite dåligt på bilden, men, men.

Här finns verkligen gott om restauranger och jag tror att alla har specialiserat sig på havets läckerheter. Vi såg skyltar som visade att det kostade mellan 60 - 65 € . Häpnadsväckande priser för en lunch tycker jag. Nu vet jag inte om det rörde sig om en platta för två eller så. Men tittar jag mer noggrant på bilderna finns det många lediga bord där. De som satt till bords hade bara ett glas vin framför sig som de smuttade på. 

 Här finns också möjlighet till att promenera upp i de smala gränderna, men jag kände det som olustigt att gå där i mörkret och fuktigheten mellan husen. Jag tror att det hade varit charmigt att komma upp en bit och få se husen från ovan. Men det överlåter jag åt någon annan.

Vi tar och vänder om och bestämmer oss för att gå tillbaka ner mot hamnen. Vi kollar även huruvida fiskarna har fått någon fisk idag.

En fin gammal stenbro

Även denna utsiktsplats med fyren på toppen avstod vi ifrån. Nej vi kände att nu var det dags att gå tillbaka till husbilen och få lite lunch i sig innan vi drar vidare. 

Vi har nu besökt ett par byar som varit härligt färgstarka och som är riktiga turistmagneter. Vi tycker att det varit intressant att få köra här i norra Spanien ut mot Atlanten. Det är lätt att jämföra dessa byar med de vita byarna i Andalusien och vi kan bara konstatera att både de norra precis som de i Andalusien har sin egen charm. Det ena utesluter inte det andra. Alla har de sin speciella charm och  atmosfär!

Tjingeling

We 3