Italienska Rivieran med Cinque Terre

Vårt nästa mål efter Comosjön var att åka till Cinque Terre som är med på UNESCO:s världsarvslista.

Vi hittade en ACSI camping i samhället Deiva Marina, Valdeiva heter den

N 44 13 31  E 009 33 02

och som låg en bit upp i bergen men hade gratis shuttlebuss ner till tågstationen och stranden.

Tyvärr fanns det inga lediga platser men vi blev erbjudna att stå på parkeringen i två nätter. Helst ville vi stanna i tre för att inte få det så stressigt med att besöka byarna. Det blev dock ett ja tack till erbjudandet trots att vi bodde granne med poolen och dess liv hela dagen. 

Personalen gav oss otroligt bra info om hur vi skulle köpa tågbiljetter, då de i Deiva Marina inte sålde dagspass. All info fick vi på "papper" så vi kunde i lugn o ro fundera på hur vi skulle lägga upp kommande dag. Det enda som var viktigt var att vi bokade shuttlebussens resa ner till stationen.

De här byarna klättrar på bergiga sluttningar och terasser som grävts in i bergets konturer nära kusten. Det är också klassats som nationalpark och omfattar ca 20 km kust och en del av inlandet. 

Den första byn vi besöker blir MONTEROSSO.

Kyrkan i byn liten o enkel

Härlig gatumiljö

Badstranden som var tom trots värmen

Nästa by skulle bli VERNASSA. Men som alla andra följde vi flocken när tåget kom in på stationen och såg inte att det var ett INTERCITI tåg. Resultat, tåget passerade ända ner till La Specia utan att stanna. Jaha, hur mycket tid förlorar vi nu innan ett Regional Tåg kommer så att vi istället kan ta byarna nerifrån och upp på kartan. Då regionaltågen går var tjugonde minut mellan byarna behövde vi inte vänta länge. 

Vi steg av vid RIOMAGGIORE

Vi fortsätter därefter i den 30-gradiga värmen till MANAROLA. 
Som sagt strul har vi haft med nätet så nu när jag skriver detta märker jag att bilder har försvunnit och att jag bl a saknar stationsbilden på Manarola. Risken är därför stor att vissa bilder hamnar under fel by. 

Men en sak är säker och det är att "Via Dell´ Amore", (kärleksstigen) anlades på 1920-talet och går mellan Manarola och Riomaggiore. Vi gick endast en del av den för att få se dess skönhet då den är uthuggen i klipporna.  
                       

Denna bild lånade jag från nätet för att veta att min nästa bild är från Manarola. Här mellan klipporna var det dykningar på gång inne i hamnen.

Visst hade jag kunnat låna flera bilder från nätet men jag tycker de är så "Photoshoppade" att de inte passar in i verkligheten. Därför får mina molniga bilder visa, hur det kan se ut en dag när solen inte står som max på himlen, men det ändå är jättevarmt. 

Nästa by är CORNIGLIA

Men när det är dags att kliva av tåget i Corniglia var både Chivas och vi helt slut i värmen. Nu var det 34 gr trots att byarna ligger vid havet fläktade det inte tillräckligt. Där finns en buss som tar en upp till byn som ligger på toppen av berget, men kön var så lång att vi sa nej, vi hoppar den. Eftersom Chivas är så positiv och mysig kunde vi inte låta honom stå och vänta på bussen på den varma asfalten. Även våra knän satte stopp för en promenad upp till byn.  Trots att vi svalkade Chivas vid en vattenpost var han helt slut. Resultat, vi hoppade denna by!

Några minuters vila och vi är framme vid VERNAZZA

Vi bestämde att Bengt o Chivas sitter i skuggan på stationen och jag går ner o kollar. Därefter skulle vi avlösa varandra. 

Torget nere vid hamnen

Längst ut på piren fick mina skor en rejäl dusch. 

Ett populärt titthål ut mot Medelhavet 

Små smala gränder med turistprylar!

Att åka tåg mellan Deiva Marina och La Specia utan avhopp tar bara 45 min, så byarna öligger tätt. De är även förbundna med varandra via kuststigar, vilka är perfekta för vandring och för ridning. Men det är mycket upp och ner på smala stigar med stenar så det var inget för oss att välja det alternativet. Då hade nog inte en dag räckt till för oss. 

Byarna är i princip bilfria och det enda färdmedel vi såg var de små flakmopederna. 

Bil är således det sämsta färdmedlet att ta sig till byarna, då dessa ligger i smala dalar eller på toppen av klippor, dessutom är det mycket stor brist på parkeringar. 

Egentligen är det bästa färdmedlet att komma med båt. Då får man rätt perspektiv på dem och ser deras skönhet och unika läge. Tänk bara på hur dess invånare har fått anpassa sig till de smala gatorna, höjden på klipporna med slingriga stigar och sedan inte minst lyckats anlägga sina oliv- och vinodlingar på sluttningarna runt byarna. 

Nu när jag tog kort så ser ni jämfört med bilder från nätet, (kolla gärna bilder på nätet) att jag aldrig skulle få det perspektivet som visas där,  när jag vandrar mellan de trånga gatorna. Men byarna är värda ett besök om ni har vägarna förbi. Men många kanske tycker det är rena rama turistfällan!

Tjingeling

We 3