Vägen till Teruel blir inte som vi tänkt oss!

Efter besöket i klostret stod staden  Albarracin på tur,  en stad från medeltiden och enligt uppgift knappt moderniserad.  En pittoresk stad med dramatisk klippa runt sig och utefter vägen. Den måste vara värd ett besök tyckte vi.

Någon stellplats fanns inte i närheten, men jag tror det var 3 parkeringar på park4night. Så det kändes bra. Men  alla var redan upptagna med personbilar när vi anlände. 

Men uppe på toppen ser vi staden. Det blir den enda bilden därifrån.  Vad gör man då? Valet blev att dra vidare och  fortsätta till Teruel i stället. 

Men dagen kändes ändå inte misslyckad då  vägen från klostret hade dragit oss genom fantastiska dalar och slättland.

Med stor förvåning ser vi att vi kört på höjder mellan 1100 och ända upp till 1720 möh. Trots det är landet fullt av jordbruksmark. Men vi passerar också stora och höga klippformationer utefter vår väg. Vi är mitt inne i ett vulkanlandskap med massor av olika formationer.

Ibland får vi känslan av att vara inklämda mellan två bergsöverhäng.  

Då vi bestämt oss för att köra till Teruel och studera dess många sevärdheter så gäller det att hitta en stellplats där då klockan börjar närma sig eftermiddag. Vid en stor Repsolmack i Teruel  finns en stellplats som tar många bilar och det var inga problem med att få plats. Problemet var att vi nåddes av ett åskoväder på kvällen som Chivas inte gillade. 

En god baguette fick vi i alla fall inköpt på Repsolmacken. 

På morgonen skulle vi ta oss in till centrum utan bil, var tanken. Men väderappen visade 3 dagar med regn till 100% och mer åskoväder. Vilken otur att vädret inte skulle ge oss chansen att få se Teruel. Kollar in att i Cuenca skulle det vara sol! Så vi drog dit omedelbart. 

Ha de gött!