Äntligen en hyrbil

Ja nu står den på parkeringen.

 Det gick överraskande fort att få till det. Jag tror att även Bengt tyckte att nu måste vi hyra en bil för vi har ju bara drygt två veckor kvar här av vår månadslånga vistelse i Albufeira. Sagt o gjort vi tog en promenad till en biluthyrare som skulle vara jättebillig, men ändå ha bra bilar.

Vi möttes av en mycket trevlig dam som hade kö när vi kom till lokalen. Men hon var van vid att hyra ut bilar och skriva kontrakt så efter ca 1/2 timma kunde vi sätta oss i bilen och köra tillbaka till stellplatsen. Det blev en vit Polo med fem dörrar, det var bra med tanke på Chivas som får egen plats i baksätet. Vi har ju en vit personbil hemma så det var som att han kände igen bilen o ville direkt gå in o sätta sig.

Var det billigt eller? Ja det får vi allt säga att det var, 14 dagar kostar 140€. Där vi hyrt tidigare år i Albufeira kostar en Polo i sju dagar  135€.  Därför var det inte svårt att välja en 14- dagarsperiod för 140€.

Vilken frihetskänsla med en personbil, tänk att kunna ta bilen vilken dag som helst eller bara en halv dag, om vi vill. Det finns så mycket att se här i Algarve och med en hyrbil slipper vi ta ner tältet varje gång vi vill ut och göra omgivningarna.

När nu Chivas var klar o bältad tog vi en liten tur runt stan. Att köra ner mot stränderna var vårt första mål. Först passerade vi Marinan med sina färgglada hus och upptäcker att affärslokalerna fortfarande lyser tomma. Tråkigt att det inte blivit en förbättring på två år. Eller är det så att de bara har öppet under högsäsong?

Men Marian har stora överraskningar, vilka världsomseglare där ligger, båtar från Hamburg London m fl orter. Mäktigt värre att se alla stora båtar. Vi som kommer från Västkusten är vana att se stora båtar, men dessa i denna hamn slår nog alla rekord för oss,

Vi hoppar in i bilen och drar vidare utefter den lokala kustvägen ner mot Galé. Här möter oss fina klippor i Lourenco

Havet eller de atlantiska vågorna väller in mot stranden och vi tycker att det är så ofattbart att bara få stå så här o se på klippformationerna som är så annorlunda mot de vi har på hemmaplan. 

När vi går här emellan de fascinerande klipporna upptäcker vi att naturen börjat klä sig i julfärger, dvs rött o grönt. 

 De röda rosépepparkornen lyser så vackert mot det gröna buskaget och det är mängder av buskar runt stigarna. Vi testar ett korn, men usch vad illa det smakar!

När vi går tillbaka till bilen träffar Chivas Metsler som är 8 månader gammal och som absolut ville leka med Chivas. Han var inte sen med att acceptera Metsler, eller kanske det var hans husse som Chivas var mer intresserad av eftersom han hade godis i fickan. 

Vi fortsätter rakt fram för vi vet att där ska finnas en åsnekärra i rondellen. 

Så pittoreskt,  vill jag nog säga, undrar bara om det symboliserar det gamla jordbrukarlivet i byn. Till jul, vet jag att det  brukar  sitta en tomte i kärran som välkomnar en. Det är annat än våra rondellhundar som vi brukar se på hemmaplan. 

Tjingeling

We 3