Fatmomakke Kyrkstad, en gammal sameby

Nu ligger de intressanta sevärdheterna tätt utefter Vildmarksvägen, så det blir kortare dagsetapper vilket är skönt.  Vi märker att semestern har verkligen kommit igång för många för vi möter hundratals bilar dagligen.

Vi ser skylten med Fatmomakke, dags att svänga av för vi måste bara få uppleva en sameby.

Grusväg eller? 

Ja, av de 7 km var det 5 km som var grusväg, ganska hyfsad i alla fall får vi nog säga. Men när vi kört några km kom det en regnskur, så vi slapp det fruktansvärda dammet som blir när grusvägar är torra.

 Väl framme så finns där en stellplats 

N 65 05 14   E 15 08 08 

som kostar 100 kr inkl el. Vattentoa och dusch ger en lyxig känsla här uppe i vildmarken. Tyvärr var elplatserna slut!  Men vi gör först en rundvandring i byn innan vi bestämmer oss för huruvida vi ska stanna över natten eller fara vidare.

Fatmomakke är en av Sveriges bäst bevarade kyrkstäder, med kåtor, stugor, bodar och kyrka. Kåtorna och stugorna ägs och används till största delen av privatpersoner som bland annat vid midsommar samlas  runt midsommarstången. Hit kommer samer och bofasta som deras förfäder gjort i drygt tvåhundra år. Kyrkobesökarna kommer från Dorotea i söder till Gardiken i norr. Det är således en plats där samerna firar och upprätthåller sina traditioner. 

För att få en bra upplevelse av byn och livet i byn finns det informationstavlor uppsatta runt om i byn. Något som vi verkligen uppskattar och som ger oss en helhetsbild på historien och det kulturella.

Vi fortsätter vår rundvandring i byn som innehåller gamla hus men även hus som håller på att renoveras.  Byn ligger vackert på en sluttning ner mot vattnet och innehåller mest kåtor, eftersom det ursprungligen var en samisk kyrkplats. Nu finns närmare 80 kåtor och ca 20 kyrkstugor. 

Fatmomakke är ett gammalt samisk ord och kan tolkas som "där man omfamnar varandra". Kyrkstaden ligger 12 mil nordväst om Vilhemina och blev 2014 ett kulturreservat på grund av sin unika historia som samlingsplats för samer och nybyggare .  

Länsmansstugan byggdes som bostad till prästen, i samband med uppförande av 1791 års kyrka. På 1850-talet byggdes ett rum till och prästen och länsman fick bo tillsammans. Länsman bodde kvar i  huset till 1927. Byggnaden är troligen Fatmomakkes äldsta byggnad. 

Redan på 1700-talet kom samer hit för giftermål, dop, eller begravningar. De hade sammanställt två kåtor 1781 som tjänstgjorde som gudstjänstlokal. Senare under 1800-talet kom nybyggare till orten och deltog i kyrkhelgerna och  kyrkkåtan blev för trång så det byggdes en ny kyrka. 

Dagens kyrka, som är den tredje, byggdes 1881-1884 men de bofasta ville att kyrkan skulle flyttas till Stornäs by, men det motsatte samerna sig enhälligt. 

År 1911 kom domkapitlets beslut - kyrkan skulle stå kvar i Fatmomakke. 

På båda sidorna i kyrkan fanns det en enorm vedspis. Huruvida de används idag vet jag inte, troligen inte eftersom de ser så inbyggda ut i var sitt hörn. 

Vi fortsätter öster om kyrkan för där ligger de flesta av kåtorna samlade. 

 Den samiska vimpeln vajar i vinden

Samisk förrådsbod

En öppen kåta som utgjorde visningskåta. Här syns tydligt den öppna eldstaden med sin gryta hängande ovanför. På golvet hade de lagt blåbärsris.

Fatmomakkes sameförening har idag 190 medlemmar, främst från Vilhemina norra och Vilhelmina södra sameby. 

Våra slutord är att det är ett underbart och pitoreskt ställe som ligger vackert med en mycket kulturell historia. Platsen är väl värd den omväg som blir när man måste köra av de 7 km från Vildmarksvägen! 

Ha de gött, fortsättning följer!