Bucaco Forest.

Ja, nu har vi rest och fått se många intressanta orter i Portugals inland. Efter Dourodalen hamnade vi i två historiska byar och efter de besöken blev det Portugals vinterparadis Torre Estrela. Nu lämnar vi den 3:e historiska byn Piodao och därför tänkte jag visa vår körväg mellan de här orterna.

För att få uppleva orterna har vi bara kört dryga 30 mil. Men det har varit värt att köra på de slingriga vägarna som ändå har varit i bra kondition och där kör även turistbussar vilket innebär att stora fordon kan ta sig fram. Men nu tänker vi lämna inlandet och köra lite ut mot Atlantkusten.

Jätteträd!

Varför inte besöka trädgårdar o liknande tänkte vi, som ett alternativ till alla andra sevärdheter som Portugal erbjuder. Sagt o gjort vi lämnar inlandet och börjar dra oss västerut för att besöka en mycket känd skog!

Bucasso skogen ligger norr om Coimbra på väg N 234 som är en avtagsväg till IC 2,  så självklart blev det ett besök då vi ändå var i närheten.  På Campercontact hittade vi en stellplats som hette Bucaco, dock utan någon form av service. 

N.  40 22 28    W.   08 21 31

Vi kör upp till den och ser att det var den skräpigaste plats vi sett. Några mera HB fanns inte där heller. Vi frågade några lokala varför är det så mycket skräp här. Svaret var, Fiesta igår. Ja då förstod vi att det var inget naturligt inslag på platsen.

Porta de Sula

Vid parkeringen fanns en port så att vi kunde gå in i skogen.  Vi tog en kvällspromenad med Chivas för att orientera oss lite i skogen och för att han skulle få göra sina behov. Det ska tydligen finnas en mur runt hela skogen med 10 portar in i området.

Vad vi då inte visste var att vi kommit till baksidan av parken. Men där fanns ju en ingång i den höga muren, så det var bara att dagen därpå utforska den annorlunda skogen och få massor av frisk luft

När vi vaknade och tittade ut ser vi en mäktig syn. Dimman ligger tät under oss, samtidigt som solen skiner  på oss.

Klimatet i den här delen av Portugal är milt med en årlig nederbörd på ca 1500 mm och dimman är frekvent. Något som gynnar växtligheten i området. 

Vi går genom skogen och upptäcker hur spöklik och magisk den är med all sin mossa och snårighet. Grönskan är djup och det finns massor av olika arter. Ibland upplever vi all snårighet som en ovårdad skog, men det kunde kanske vara sällsynta arter som inte fick rensas bort!

Här finns trädstammar som  planterats av karmelitmunkar på 1600-talet. Det var Portugals sjöfarare som kom tillbaka med exotiska växter som trivdes i både klimatet och med dess jordmån här.

Ytterligare ett träd som är pampigt med sitt omfång. Jag kan tänka mig att detta är bland de äldsta i skogen. 

Bussaco Palace 
Vi hade ingen aning om att det fanns ett gammalt palats i skogsområdet. Tipset fick vi av en  militär som arbetade på militärmuseet strax intill. Stöter vi på det så kommer vi att besöka palatset tänkte vi. Men helt plötsligt låg det framför oss inne i skogen..

Palatset byggdes som ett sommarpalats åt kungafamiljen i början av 1900-talet. Men kungen avled 1910  och då fick kungens chef tillåtelse att omvandla det till ett hotell.

 En skönhet utan dess like tycker vi. Idag har hotellet  åtminstone 5 stjärnor.

En blick in i receptionen vittnar om dess tidigare historia, lyx o flärd. 

Palatset är också försett med många fina konstverk i "ajuleos".

Statyer o krusiduller på palatset

 Väl framme vid palatsets information frågade vi efter en karta över skogen för vi hade hittat så många stigar att följa att det var lätt att gå vilse eftersom vi inte visste var i skogen vi var. Då frågade de oss var vi parkerat bilen. Vi har ingen bil med oss, vi vandrade hit, svarade vi. Resultatet blev att vi slapp betala 5€ i parkeringsavgift. Vår bil stod ju på andra sidan av skogen och enligt Campercontact är det gratis att parkera där. På kartan vi fick finns koordinaterna N 40 22 34  W 08 21 56, dessa är nog huvudingången till palatset med sina p-platser.. 

Med hjälp av kartan fann vi den berömda Fonte Fria.

Chivas var inte intresserad av att bada

 Det blev både lätta men även svåra stigar och trappor att passera Men upplevelsen av den ovanliga men trollska skogen var värt besöket.

Detta är tydligen en ormbunke som växer på stam och de vita blommorna är vilda vita hortensior

Skogen är full av gamla valv och vattenställen

Fonte s. Silvestre

Här gick det inte att läsa på skylten vilken vattenpost det var! 

Via Sacra med sina små chapels utefter vägen.

Om jag tolkar kartan rätt är Via Sacra vägen upp till Cruz Alta, ett kors som ligger 551 m över havet med strålande utsikt över landskapet. Tyvärr gick vi aldrig den vägen för det tar ca 1 timma att komma dit upp. 

Otrolig skön känsla att helt plötsligt hitta en vägskylt som visar vägen till vår "ingång".

Hotellets trädgård är fri att besöka och även den värt ett besök och sedan finns skogen där med sin trollska utstrålning och all mossa. Den är ett måste.

Battel of Bussaco

Vid den här Obelisken som ligger granne med stellplatsen, besegrade  Wellington tillsammans med portugiserna fransmännen 1810

Troligen var det någon form av minnesdag när vi var där, för det kom militärer och lade ner de här kransarna. 

Ha de gött!